Pustan

Vi sitter på tåget till Rumanien och landskapet utanför är det plattaste jag sett. Det är flackare än flackt och Skåne verkan alpint i jämförelse. Här finns helt enkelt inget som sticker upp, inte ens telefonmaster eller högspännings ledningar. Ett och annat träd och buskage finns, men vi har knappt sett några betesdjur, jordbruksmaskiner eller annat liv mellan byarna heller. Detta är ungerska pustan.
Vi var lite radda nar vi skulle komma ivag pa taget i morse. Vi hade namligen bestamt oss for transport varianten tag-med-cyklarna-pa-taget, fast att det enligt all expertis inte var tillatet. For andamalet hade vi aterigen haft nytta av pappa Knalls plastinpackningar. Vi tankte liksom att det sakert gar att smyga pa dem pa taget. Men ajaj, konduktoren sag barsk ut och hade sin auktoritara hog-keps pa sej. Han fragede om vi hade biljett for cyklarna. Det hade vi ju inte eftersom det inte var tillatet att ha dem med sej. Ok, det blir 5 euro meddelade han. Forvanade och glada betalade vi, billigt var det ju, och vi fick till och med kvitto. Alltsa, pa taget bestammer konduktoren, utanfor kan nagon annan bestamma. Nar vi kom over pa rumanska sidan sag de om mojligt annu barskare ut. Ville egentligen slanga av oss, men taget skulle inte stanna forran vid endstationen. Han nojde sej darmed med att krava oss pa 20 LEU (=70 kr) till, eller, rattade han sej, 10 och inget kvitto!